Pinnekavadet med trolig marknadsplats

 
Bakom Rallarrosorna syns vägen mellan Falköping och Jönköping som än i dag har förvånansvärt lika sträckning som Eriksgatan.
Bakom till vänster ett nedlagt Kalkstensstenbrott och framåt i bilden Kvarnabäcken med ett vad, Pinnekevadet enligt gamla uppgifter. Till höger var det förr i tiden sankmark och till vänster den djupa dalgången. I bakgrunden Gerumsberget, färdvägen kan ha gått längs vänstra sidan av berget. Gerumsberget är östra sidan av platåberget vars västra sida kallas Mularpsberget.
Byarna har gett berget dess namn. Bilden
visar den västra sidan alltså Mularpsberget längs dess sida den tänkta färdvägen gick.

Att Eriksgatefärdvägen inte gick rakt genom dalen beror på att den är tämligen djup och har dåliga markförhållanden. Man kan anta att de färdades lite söderut längs en ås som torde varit en lämplig ridväg och genat lite ned i dalen strax ovan Varkullen. Åtminstone under den äldsta tiden.
Förmodligen har färdvägen från Ätraådalen anslutit där. Färdvägen har också delat sig och gått på varje sida av dalen.
Vissa tider kunde förmodligen eventuella krigstrupper och andra ta en östligare väg, runda vadet uppströms vid Orreholmen, och via Kälvene, Skörstorp för att sen fortsätta på östra sidan av Gerumsberget mot Kungslena. Målen torde varit Vätterns östra delar, Ekedalen, Kungslena, Skövde.
 

 
Här var det dags att ta sig över Kvarnbäcken vid Pinnekavadet som är beläget mellan Orreholmen och Falekvarna. När vadstället utnyttjades var det mycket sankmark ovan Orreholmen, det var därför lämpligast att fördas längs sidan av dalgången. Man kan spekulera om färdvägen gick till Kungslena och kanske Skövdehållet.
Det ser ut som färdvägen även fick nedåt i dalgången för att fortsätta norr om Falköping. Pinnekavadet ligger alldeles ovan/norr om vägen
Falköping -Jönköping.

 
Österut.

Uppströms passerar ån Orreholmen , för många hundra år sedan var där sankt. Johan den tredje (1568-1592) dämde upp bäcken till en liten sjö för Orreholmens behov av vattenkraft. Kvarnägarna och bönderna nedströms var inte glada då det funnits väldigt många kvarnar där, nu finns ett par kvar som används ibland i turistiska sammanhang. Kanske att Johan den tredje ville ha kvarnnäringen för egen del ?

Orrholmen stavas med ett ess på den äldsta kartan . Oreholmen - vid Dagsnäs slotts närhet ligger Ore backar .( Horborgasjöns västra sida )

Erik den 14 (1533 - 1577) gästade ofta Orreholmen och Johan den tredje byggde alltså en vall och dämde upp bäcken med sten från de kyrkor (Falekvarna och Leab) som av någon anledning övergivits. Johan den tredje var katolik så man kan tänka sig att han inte hade några problem att använda kyrksten då kyrkorna den sista tiden varit protestantiska.

Det har talats om Sigrid Storråda (ca år 1000) i samband med Orrholmen , - det var långt tillbaka  men nu dyker det upp saker som pekar i den riktningen.

Detta är en lång historia som får utvecklas.

Orreholmen var en kungsgård som var strategiskt placerad på olika vis, läget vid en vägkorsning, vid bäcken där det fanns rikligt med vatten ,och omgivande sankområden långt tillbaka. På medeltida kartan kan man tolka in att Orreholmen var en korsning färdlederna Ätranleden - Eriksgatan, den östra leden av Ätranleden. Man kan tänka sig att den dels fortsatte norrut mot Kungslena och dels anslöt till Eriksgatuleden fast den närmaste vägen var att följa västra delen av dalen så huvuddelen av trafiken måste gått där.

Västerut nedåt i dalen mot Falekvarna
Norrut och marknadsplatsen
Här har det kanske varit en marknadsplats, någonstans mellan Nätered och Pilagården direkt ovan Pinnekavadet. På en liten upphöjning med plattare mark norr om Pinnekavadet. Man känner att platsen är rimlig då den ligger inbjudande med kvällssol och i en 4-vägsknut samt på torr mark .Detta har gjort att leden korsat bäckarna flera gånger, att det varit naturligt att först ta sig över Pinnekavadet till bäckens norra sida för att nå marknadsplatsen därefter har förbindelsen mot Falköpingshållet blivit kvar på den norra sidan.

                          
                                                En novemberdag fältet där det kanske varit en marknadsplats.

Några 100 meter söderut har det varit ett exercisfält för militären, Rännefalan vilkens placering talar för att området varit en naturlig samlingsplats som jag tycker mig förstått av  tidsuppgifterna har övningsfältet varit i bruk från sent 1500 tal ? Åtminstone från 1600 talet, Enligt uppgifter från avhandlingen Redvägen. Här finns ett frågetecken om marknadsplatsen varit norr om Pinnekavadet eller söder om på exercisplatsen. Kanske det troligaste är att marknadsplatsen varit norr om men kanske på senare tid flyttats söderut?

Emellertid har det även funnits ett Rännefalan söder om Slöta som en mycket gammal marknadsplats, så än finns det utrymme för fantasin.

 
Marknadsplatsen från Pinnekavadet, kullarna i bakgrunden innehåller lämningar som yxor m.m.

Någonstans i dalen Har Falekvarna kyrka legat, marknadsplats och kyrka på samma ställe är inte otoligt men längre ned i dalen finns en annan plats där kyrkan förmodligen legat.

I dalen eller i anslutning till dalen har det funnits flera marknadsplatser, se västra sidan